Som folk

Äntligen börjar jag känna mej som folk igen, efter att ha känt mej riktigt, riktigt risig i några dagar.
Frossa, svettningar och en jädrans massa bök - som stundvis varit väldigt obehagligt - inifrån magen.
Men nu börjar det så smått kännas lite bättre, även om det inte känns riktigt bra igen.
Det har inte hänt ett dugg dom senaste dagarna, jag har väl som mest tagit igen den sömnen som jag missat varje natt, pga ofrivillig uppstigning en gång i timmen för dryck- och kisspauser.
Eftersom det varit sånt bökande inuti magen har jag fått för mej att livet kanske har fixerats i bäckenet och börjat så smått att göra sej redo för utblås.
Lite tidigt kanske, men av forumsinlägg att döma så är det långt ifrån ovanligt.
Jag känner av det omtalade illamåendet som så många andra vittnar om, som sker just vid fixeringen.

På måndag är det barnmorskebesök så då får jag reda på om min misstanke stämmer, tänkte oxå flagga för att bli sjukskriven på heltid fram till ankomst av bebis, för det här.. Det här funkar inte längre.
Jätteklumpig och tung flodhäst som måste lägga sej ner och vila hela tiden, det rimmar illa med uniform och sitta/stå/gå-tjänst.

Nu har jag suttit upp precis tillräckligt, måste lägga mej ner igen. Härligt med helg!