Mamma Linda (galna kattkärringen)

Nu har det gått så där fasligt lång tid emellan bloggarna igen.

Jag är väl medveten om detta, plus att jag har fått det påpekat för mej från flera håll.
Jag är väldigt glad att så många väljer att läsa om mej,
trots att det nästan bara handlar om -

mej.

*hähäh*

Men å andra sidan, om ingenting annat skett dessa dagar, utom muggbesök (på arbetstid självfallet), försovning, sjukt matfrosseri & ovidkommande mobilprat, så var det väl kanske inte så mycket att skriva om heller.
*mena*

Jag har spenderat det mesta av min tid till att klaga över hur trött jag är, hur långt det är till helgen och till löning (fredag) och även hunnit skjuta in emellan klagomålen den uppiffande påminnelsen om att det bara är 36 veckor kvar till semestern..
*hopplös min*

Det är inte direkt vad jag kallar action.


Men nu har det hänt nåt.

Isak kommer oplanerat hem med världens minsta kattunge, Xena.
(Krigarprinsessan)
Hon är en hittekatt & jag uppskattar hennes ålder till runt tre månader gammal.

Xena.

Hon har hunnit bo i det Gladöska palatset i mindre än en dag, och redan fått ett halsband med namnbricka, egen matskål & en ny pappa - Ximba.
Men hon får inte komma för nära, hon är jue trots allt tjej, och sånt gillar inte Ximba.
Inte för att han är så överdrivet förtjust i killar heller, men ändå.

Jag tror att det kommer att fungera utmärkt.

Ska sätta igång med käkbrassning inom kort,
det blir stuvade makaroner med falukorv.
Sedan blir det nog att avnjuta en bra film
framför den öppna brasan.

Öppna och öppna, förresten.
Det är en glaslucka för.

Och ja - jag ska skärpa mej och se till att blogga oftare -
OM NI SER TILL ATT KOMMENTERA OFTARE.

Anna, Fredrik & pappa är undantagna,
för ni kommenterar nästintill varje gång!

(^_^)