Hunden är lös!

Nu är "far ute och far" igen.
Isak ska ut med jobbet idag, jag är precis hemkommen efter att skjutsat honom och en kollega till stan.
Lasse (kollegan) ställde sin bil hos oss, så skjutsar jag hem honom ikväll oxå.
Nu har jag två kvartsmiljonare på uppfarten, ändå är det Juggen som levererar om jag ska åka nånstans.
Törs fan köra Tefemmor, man får jue fortkörningsböter bara man tänker att man ska växla!
Ska iallafall hämta festprissarna någon gång ikväll eller natt.

Lite mat och TV för min del nu, sedan blir det nog viloläge i sängen ett tag, satt man orkar sitta uppe och vaka senare.

Lilla fröken passade på att bli "pappas flicka" för en stund sedan så jag fick lite att göra.
Pappas flicka innebär att man släpper en superladdning trolldeg i blöjan, vi snackar så att det väller ut vid navel och svank, alltså.
Hon kan verkligen tajma pappas-flickandet då pappa slipper ta hand om det..
Den här gången begränsade vi oss till att kleta ner bodyn, filten i vaggan och så även lite på skötbordets överdrag.
Många gånger blir det bra mycket värre.

När vi tidigare skulle åka iväg och handla så var jag som vanligt sisten ut ur stugan, och när jag kommer till bilen står Isak och håller i en hund, modell större. (?)
Han tog hunden i halsbandet och började knata neråt på gatan.

Vi har flera grannar här ute i närområdet som varken verkar veta vad en inhängnad eller ett koppel är.
Isak visste tydligen vilken av dessa grannar som hunden hörde till.
När han kommer fram till grannen (4-5 hus bort) så är det ingen som tar notis om att han ropar där utanför.
Till slut stegar han in i kåken med hunden och frågar om tanten som står och diskar saknar något.

"Oj, jag visste inte att hon smitit!"
Härligt med hundägaransvar, eller hur?

En bullmastiff snarlik grannens.
(Fotot taget från internet)

Hur många barn kunde inte den där Bullmastiffen ha hunnit bita ihjäl, eller hur många personer hade den inte kunnat skrämt upp/ jagat, innan tanten inne i köket hade reagerat.
Eller för all del - hunden hade jue oxå kunnat skadas, ramlat eller kanske t o m blivit påkörd av nåt annat grann-pucko som kommer dammande i sjutti knyck i området!
Jag hör hur jag klagar, men vad fan. Det är jue knappast värt en eloge..

Vi måste snickra upp nåt jävla staket här runt Det Gladöska Palatset så att vi slipper få in dessa bestar (visserligen var denna en väldigt glad och följsam best, men det är dom inte allihop..) på våran tomt.
Kanske om samtliga fem katter går i enad trupp kan dom försvara Alma och mej när vi plaskar i poolen mot en sån där, men det händer inte. Dom flyr fältet. Och det gör dom nog rätt i.

Nu börjar dom välla in här i skrivande stund, en efter en.
Kanske dax för lite middag, även för dom.