Såhär i juletider?

Det var jue upplyftande.
Man ska inte säga till sej själv att "nu kan det fan inte bli värre", heller.
För det kan det visst bli, och det blev det, oxå.

Jag försov mej. Grovt.
Sen sket sej resten per automatik, jag behövde inte göra nånting ansträngande alls, för att resten av dan skulle gå & raka sej.

Det lättade upp mot kvällskvisten, dock.
Shopping på stan & middag på O'Leary´s på Kungsholmen.
Vid fönstret som var fullpepprat med JULDEKORATIONER.
Amen shit.
Lysande tomtar, snösprej och sånt dära.
Innan jag fick in vinet jag beställt, satt jag och hyperventilerade av ångest inför den stundande högtiden.

Ja, jag drog i mej husets röda (som för övrigt hette Fish Eye) till middagen.
Mycket för att det inte fanns jul-öl och nubbe att tillgå (jag frågade faktiskt inte heller, tyckte det räckte med julkrafs vid bordet), men mest för att fira att det var första tisdagen i veckan, och jag hade överlevt det mesta av den.

Högtiden är kanske inte alls så stundande som jag fick det att låta, det är väl iallafall två månader kvar innan det verkligen börjar dra ihop sej, men sittandes vid lysande & blinkande tingeltangel, och hela tröjan inkletad i fejksnö (jävla ruta att luta sej mot mej när jag ska äta!) så kände jag lixom ett begynnande sug att svida om till tomteluva och ställa mej upp & sjunga "Bjällerklang" på stolen.
Isak drog ner mej igen & HB-Anna matade mej med liter mer vin.
Sen blev jag lugn som en risgrynsgröt-bunke.

Och det har faktiskt hållit i sej, dra på trissor!
(Eller slädar..?)